Skolan har ett ansvar att både ge stöd i undervisningen och att se till att varje elev har en trygg skolmiljö. Här kan du läsa om vad skolan är skyldig att göra i olika situationer – till exempel när en elev har behov av särskilt stöd, är frånvarande mycket eller blir utsatt för kränkande behandling. Du får också veta hur utredningar går till och vad du som förälder har rätt att få veta och vara delaktig i.

 

Extra anpassningar

Extra anpassningar är mindre stödåtgärder som vanligtvis kan genomföras av lärare och skolpersonal inom den ordinarie undervisningen. För dessa anpassningar krävs inget formellt beslut. Stödet ska alltid utformas med hänsyn till elevens hela utbildningssituation, såvida det inte tydligt är onödigt.Extra anpassning kan vara:

• Tydliga instruktioner och visuella hjälpmedel
• Anpassad arbetsmiljö
• Hjälp att planera och organisera
• Längre tid vid prov eller muntliga i stället för skriftliga uppgifter

 

Extra anpassning ska sättas in om eleven riskerar att inte uppnå kunskapsmål.

Läs mer här: https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram

 

Utredning särskilt stöd

Utredning av särskilt stöd görs om extra anpassningar inte är tillräckliga och elven riskerar att inte uppnå kunskapsmålen. Här samlar man information från vårdnadshavarna, eleven, mentorn och annan relevant personal i skolan. Detta för att kunna se vad för behov barnet har och för att kunna ge rätt stöd. Särskilt stöd kan normalt inte ges av lärare eller av skolpersonal under ordninare undervisning. Utredningen

När utredningen är klar beslutar rektorn om barnet behöver särskilt stöd eller ej.

Särskilt stöd kan vara:

• Enskild undervisning eller mindre undervisningsgrupp
• Tillgång till elevassistent eller specialpedagog
• Anpassad skolgång eller undervisning i hemmet (i vissa fall)

 

Åtgärdsprogram

Åtgärdsprogrammet är ett dokument som rektorn beslutar om och där det tydligt anges vilket särskilt stöd eleven behöver samt hur detta stöd ska ges. Åtgärdsprogram får inte innehålla vilka diagnoser eller problem elven har. Det finns inget krav på att vare sig eleven eller vårdnadshavaren måste underteckna åtgärdsprogrammet.

Dokumentet fungerar som en skriftlig bekräftelse på att eleven har ett behov av särskilt stöd och specificerar vilka insatser som ska sättas in. Därför är åtgärdsprogrammet viktigt både för rättssäkerheten och för att säkerställa likvärdiga villkor för alla elever.

Beslut om att upprätta, inte upprätta eller avsluta ett åtgärdsprogram kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

 

Överklagan av åtgärdsprogram

Från det datum man får beslutet om att upprätta eller inte upprätta åtgärdsprogram,  har man 3 veckor på sig att överklaga. I överklagan behöver det finnas:

• Beslutet du överklagar: Ange vilket beslut du överklagar. 
• Ändringar du önskar: Ange vilka ändringar du vill ha i åtgärdsprogrammet. 
• Motivering: Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. 
• Kontaktuppgifter: Ange ditt namn, personnummer, adress och telefonnummer. Är du vårdnadshavare, ange även elevens namn, adress och personnummer. 
• Bilagor: Skicka med intyg eller andra dokument som stöder ditt överklagande. 
• Vårdnadshavare: Om eleven har två vårdnadshavare ska det framgå att båda står bakom överklagandet. 

 

Överklagan skickas sedan till rektorn som skyndsamt ska titta på om överklagan inkommit i tid, ta ställning till om de godkänner de ändringar ni som vårdnadshavare vill göra eller om de vill att ÖKN ska titta på det. Rektorn ska då skicka vidare till ÖKN. Enligt ÖKN är det rimligt att skolan skickar detta vidare inom en veckas tid.

Det kommer finnas möjlighet att läsa rektorns synpunkter och lämna egna innan ett beslut tas av ÖKN. Från inlämning till beslut tar ca 3-5 månader. ÖKNs uppgift är att granska och besluta om åtgärdsprogrammet är tillräckligt eller om det behöver upphävas och göras om. I deras beslut står det vad man kommit fram till, och om de anser att ett beslut behöver upphävas kommer de informera varför och vad de anser skolan behöver göra.
Läs mer på : https://www.overklagandenamnden.se/hur-du-overklagar/

Bra att veta:

• Skolan får möjlighet att ompröva beslutet innan ärendet skickas vidare till nämnden.
• Om skolan gör ändringar i åtgärdsprogrammet som tillgodoser det vårdnadshavaren har begärt, kan det leda till att överklagandet inte längre är aktuellt, och nämnden kan välja att avskriva ärendet.
• Även mindre ändringar i det befintliga programmet – exempelvis att lägga till en insats eller ändra formuleringar – kan påverka ÖKN:s prövning.

Detta bygger på att åtgärdsprogram ska vara levande dokument som kontinuerligt följs upp och justeras vid behov. Skolan får alltså inte ”låsa” programmet för att det är överklagat.

 

Frånvaroutredning

En frånvaroutredning är skolans skyldighet när en elev uppvisar upprepad eller längre frånvaro, oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig. Syftet med utredningen är att förstå varför eleven inte är i skolan och att kunna sätta in rätt stöd för att eleven ska kunna återgå till undervisningen.

Det finns inga exakta regler för hur många frånvarotillfällen eller hur lång sammanhängande frånvaro som krävs för att en utredning ska inledas. Bedömningen görs utifrån den enskilda elevens situation och utifrån det övergripande målet att förebygga negativa frånvaromönster.

I grundskolan och andra obligatoriska skolformer ska utredningen ske i samråd med eleven, vårdnadshavare och elevhälsan. I gymnasieskolan finns inga formella krav på utredningen, men vikten av samråd med elevhälsan och vårdnadshavare (om eleven är under 18 år) betonas i förarbetena.

Fokus i utredningen ligger på att kartlägga orsakerna till frånvaron. Kartläggningen ligger sedan till grund för att vidta åtgärder som kan hjälpa eleven att bryta ett negativt frånvaromönster. Utredningens omfattning anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet. En enklare utredning kan exempelvis vara att skolan vid längre anmäld sjukfrånvaro begär in sjukintyg, medan en mer omfattande utredning kan behöva undersöka om skolmiljön fungerar tillfredsställande för eleven, vilket i sin tur kan leda till en utredning om särskilt stöd.

I förarbetena framhålls vikten av tidiga insatser för att framgångsrikt hantera frånvaro, då dessa ofta är avgörande för att eleven ska kunna återgå till skolan och fullfölja sin utbildning. Vilka åtgärder som sätts in efter en utredning beror på dess resultat och elevens specifika situation. Det kan röra sig om att erbjuda extra anpassningar eller särskilt stöd, men också att åtgärda brister i skolans arbete med trygghet och studiero.

Om det framkommer att eleven upplever diskriminering eller kränkande behandling ska detta alltid anmälas, utredas och åtgärdas enligt gällande rutiner (kränkningsanmälan).

Slutligen finns det en skyldighet för huvudmannen att inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet se till att nödvändiga åtgärder vidtas vid brister i verksamheten för att elevernas rätt till utbildning och trygghet ska tillgodoses.

 

Kränkningsanmälan

När ett barn utsätt för kränkande behandling ska skolan göra en kränkningsanmälan. En kränkande behandling kan vara:

• nedsättande ord
• ryktesspridning
• förlöjliganden
• fysiska handlingar som slag, sparkar och knuffar
• utfrysning eller hot.

Skolan ska samla in information och kunskap om situationen för att kunna bedöma om ett barn utsatts för kränkande behandling, samt vilka åtgärder som måste sättas in för att stoppa kränkningarna. Skolan måste skaffa sig en egen uppfattning om vad som har hänt. Det räcker inte att låta utredningen stanna vid att ord står mot ord. Skolan ska dokumentera, följa upp och utvärdera anmälan för att säkerställa att åtgärderna varit effektiva. Vårdnadshavare kan också informera skolan när de ser eller får kännedom om en kränkande behandling.